Här gör du de skattemässiga justeringar som du får eller ska göra av ditt bokförda resultat. Här återför du till exempel bokförda kostnader som inte är skattemässigt avdragsgilla, rullar in eventuellt outnyttjat underskott från tidigare beskattningsår, redovisar uttag från skogskonto, gör avsättning till periodiseringsfond och tar upp eventuell sjukpenning som erhållits i näringsverksamheten. Här beräknar du det slutliga resultatet av din näringsverksamhet. Om du lämnade bilaga för enskild näringsverksamhet (NE) förra året är vissa uppgifter förifyllda.
Så här gör du:
Bokfört resultat, ruta R12
Det bokförda resultatet från ruta R11 (överskott eller underskott) överförs automatiskt till denna. Det bokförda resultatet ligger till grund för beskattningen och i regel krävs det att detta justeras för att få det beskattningsbara resultatet. Eventuella skattemässiga justeringar av det bokförda resultatet som krävs för att få fram skattemässigt överskott eller underskott gör du i rutorna R13–R46.
Företagsnivå (gemensam verksamhet) eller individnivå, ruta R13–R16
Resultatet från en näringsverksamhet kan delas in i resultat på företagsnivå och på individnivå. Det beror på att din näringsverksamhet kan drivas gemensamt av flera personer, till exempel med din make, hustru eller tillsammans med syskon. Det kan också vara fråga om verksamhet som bedrivs i enkelt bolag. Om bokföringen omfattar hela den gemensamma verksamheten och inte bara din del, är det redovisade resultatet i ruta R12 på företagsnivå. Det kan förekomma att det bokförda resultatet i ruta R12 behöver justeras för poster som avser den gemensamma verksamheten. Det kan till exempel vara föreningsavgifter som inte får dras av och som ska påverka alla, inte bara ditt eller någon annans resultat.
I rutorna R13–R16 redovisas därför skattemässiga justeringar för intäkter och kostnader som avser den gemensamma verksamheten och som gäller verksamhetens alla näringsidkare. I ruta R21 och framåt redovisas individuella justeringsposter som inte påverkar övriga näringsidkare. Till exempel kan en person i ett enkelt bolag välja att göra en avsättning till periodiseringsfond, men en annan väljer att inte göra det. Även om verksamheten inte bedrivs tillsammans med någon annan är det inget som hindrar att du gör dina skattemässiga justeringar i rutorna R13–R16.
Bokförda kostnader som inte ska dras av, ruta R13
I ruta R13 ska du redovisa eventuella bokförda kostnader från rutorna R5-R10 som inte får dras av. Det kan exempelvis vara representationskostnader, sanktionsavgifter (böter, skattetillägg m.m.) eller föreningsavgifter och gåvor som ska bokföras i resultaträkningen men som du inte får dra av vid beskattningen. Om du bokfört ett avdrag för periodiseringsfond i räkenskaperna måste du först återlägga detta avdrag i ruta R13. Du gör sedan en öppen redovisning av avdraget i ruta R34.
Har du bokfört utgifter för egna pensionsförsäkringspremier som kostnad, och inte som eget uttag, ska du lägga tillbaka beloppet i ruta R13. Det avdragsgilla beloppet drar du av i ruta R38.
Bokförda intäkter som inte ska tas upp, ruta R14
I ruta R14 gör du avdrag för bokförda intäkter från rutorna R1-R4 som inte ska tas upp Det kan till exempel vara inkomstränta på skattekontot, ersättning för avverkningsrätt till skog (betalningsplan på skog), ränta på skogskonto eller insatsemission. Här kan du också dra av ackordsvinst (utan konkurs) som är skattefri. Observera att om du har ett inrullat underskott ska du minska det med de skulder som fallit bort genom ackordet. Du drar av det skattefria ackordet i ruta R14 och tar upp det minskade underskottet i ruta R15.
Intäkter som inte bokförts men som ska tas upp, ruta R15
I ruta R15 ska du ta upp inkomster som du inte bokfört som intäkt och som inte ingår i det redovisade resultatet i ruta R12, men som ska tas upp vid beskattningen. Du ska bokföra de flesta inkomster men det kan förekomma situationer när det inte görs. Det kan vara fråga om sådant som bokföringsmässigt inte anses som intäkter men väl skattemässigt. Det kan till exempel vara ersättning för avverkningsrätt till skog (betalningsplan på skog) eller insatsemission som inte beskattades det år de bokfördes som intäkt (se ruta R14 ovan).
Du kan även behöva göra justeringar om det redovisade resultatet påverkats av att du tagit upp exempelvis lager, pågående arbeten eller fordringar till för låga belopp. Motsvarande gäller om du tagit upp skulder till för höga belopp.
Kostnader som inte bokförts men som ska dras av, ruta R16
Här ska du dra av utgifter som du inte har redovisat som kostnad i bokföringen, men som ska dras av vid beskattningen. Huruvida en utgift ska bokföras i företaget styrs av god redovisningssed och normgivningen (det vill säga allmänna råd och rekommendationer från Bokföringsnämnden). I denna ska du också dra av utgifter som är avdragsgilla men som du har bokfört mot eget kapital (och som därför inte ingår i rutorna R5–R10). Om du har valt att göra dina justeringar på individnivå i denna, drar du av till exempel kostnader för resor till och från verksamhetslokalen eller utgifter som du haft innan verksamheten startade (mer information om dessa regler hittar du här: Kostnader i enskild näringsverksamhet. Observera att du gör avdrag för egna pensionspremier eller inbetalning på pensionssparkonto i ruta R38.
Rutorna R15 och R16 kan du även använda om du inte kan hitta någon annan lämplig ruta för tillkommande eller avgående poster.
Sammanlagt resultat av verksamheten, ruta R17
Här beräknas automatiskt verksamhetetens sammanlagda resultat, belopp i rutorna R12–R16.
Om du har bedrivit verksamheten gemensamt med någon annan ska du i rutorna R17–R21 räkna fram hur stor del av resultatet som ska beskattas av dig. Om du driver verksamheten helt själv behöver du inte fylla i några belopp i dessa rutor. Om du finner det lämpligt finns det emellertid inget som hindrar att du gör dina skattemässiga justeringar i R13–R16. I ruta R17–R21 redovisar du också överskott eller underskott från annan verksamhet som du har redovisat i underbilaga NEA. Här redovisas också inkomst som tas upp av medhjälpande make och inkomst till medhjälpande make som dras av. Resultat (överskott eller underskott) från annan verksamhet som du har redovisat i underbilaga NEA överförs automatiskt till R18 (underskott) och R19 (överskott) från en eller flera NEA-bilagor.
Gemensam verksamhet, rutorna R18-21
I vissa fall av samägande (gemensam verksamhet, till exempel för makar) och i enkla bolag, kan det vara praktiskt med en gemensam redovisning av verksamheten. Om du har bedrivit verksamheten gemensamt med någon annan ska du i rutorna R18–R21 räkna fram hur stor del av resultatet som ska beskattas av dig. Om du driver verksamheten helt själv behöver du inte fylla i några belopp i dessa rutor. Om du tycker att det är lämpligt finns det dock inget som hindrar att du gör dina skattemässiga justeringar i rutorna R13–R16.
I rutorna R18–R19 redovisar du överskott eller underskott från annan verksamhet som du har redovisat i underbilaga NEA. Om du lämnar bilaga NEA i denna e-tjänst överförs beloppen från NEA automatiskt till bilaga NE. Vid gemensam verksamhet ska den delägare som är momsregistrerad för verksamheten lämna samtliga näringsuppgifter, uppgifter i rutorna R1–R17. Om denna regel inte går att använda får delägarna själva avgöra vem av dem som ska lämna uppgifterna. Både den redovisningsansvarige och övriga näringsidkare anger den redovisningsansvariges personnummer under avsnittet Allmänna uppgifter.
Den som inte är redovisningsansvarig lämnar endast redovisning från och med ruta R18 i detta avsnitt för skattemässiga justeringar. Båda gör avdrag i ruta R18 eller R19 för annans del av resultatet.
Om två makar bedriver näringsverksamhet tillsammans, anses den gemensamt bedriven om makarna har likvärdig ställning i verksamheten med hänsyn till arbetsuppgifter, utbildning m.m. Är så inte fallet har den ena maken en ledande ställning och anses driva verksamheten medan den andra har en ställning som medhjälpare. I verksamhet med medhjälpande make ska den make som ansvarar för verksamheten lämna samtliga näringsuppgifter. Inkomstfördelning mellan makar sker i ruta R20.
Gemensam verksamhet - överskott redovisad av annan eller min andel av underskott, ruta R18
I ruta R18 gör du avdrag för underskott av annan verksamhet som ingår i näringsverksamheten men som du har deklarerat på separat bilaga NEA som du har lämnat via filöverföringstjänsten eller på papper. Om du lämnar bilaga NEA i denna e-tjänst överförs beloppen från NEA automatiskt till ruta R18.
Överskott i gemensam verksamhet och du är redovisningsansvarig
Du bedriver verksamhet med någon annan och du är redovisningsansvarig. I denna post ska du minska det redovisade överskottet i ruta R17 med den del av överskottet som ska tas upp av någon annan. Detta gör du genom att dra av överskott som ska beskattas av annan som en minuspost.
Underskott i gemensam verksamhet och du är inte redovisningsansvarig
Du bedriver verksamhet med någon annan och du är inte redovisningsansvarig. I denna post ska du dra av din del av den gemensamma verksamhetens underskott.
Underskott enligt bilaga NEA
Du har redovisat gemensam verksamhet eller en annan verksamhet än den huvudsakliga, på bilaga NEA. I denna post ska du dra av din del av underskottet enligt bilaga NEA.
Gemensam verksamhet - underskott redovisad av annan eller min andel av överskott, ruta R19
I ruta R19 gör du tillägg för överskott av annan verksamhet som ingår i näringsverksamheten men som du har deklarerat på separat bilaga NEA som du har lämnat i filöverföringstjänsten eller på papper. Om du lämnar bilaga NEA i denna e-tjänst överförs beloppen från NEA automatiskt till ruta R19.
Underskott i gemensam verksamhet och du är redovisningsansvarig
Du bedriver verksamhet med någon annan och du är redovisningsansvarig. I denna post ska du minska det redovisade underskottet i ruta R17 med den del av underskottet som ska tas upp av någon annan. Detta gör du genom att ta upp den del av underskottet som den andra personen ska dra av, som en pluspost.
Överskott i gemensam verksamhet och du är inte redovisningsansvarig
Du bedriver verksamhet med någon annan och du är inte redovisningsansvarig. I denna post ska du ta upp din del av den gemensamma verksamhetens överskott.
Överskott enligt bilaga NEA
Du har redovisat gemensam verksamhet eller en annan verksamhet än den huvudsakliga, på bilaga NEA. I denna post ska du ta upp din del av överskott enligt bilaga NEA.
Min andel som/till medhjälpande make, ruta R20
I ruta R20 redovisas inkomst som tas upp av medhjälpande make och inkomst till medhjälpande make som dras av. Här fyller du i din andel av resultatet som du ska beskattas för som medhjälpande make (pluspost). Observera att du som medhjälpande make aldrig kan redovisa underskott. Har du haft medhjälpande make som har tagit upp och beskattats för en del av överskottet ska du vid denna post dra av detta belopp (minuspost).
Min andel av resultatet från verksamheten/verksamheterna, ruta R21
Här summeras belopp i ruta R12–R20. Du har då resultatet för din andel, det vill säga resultat på individnivå. Med utgångspunkt från detta resultat ska du göra de skattemässiga justeringar som krävs för att beräkna din beskattningsbara inkomst
Övriga skattemässiga justeringar, kostnader min andel, ruta R22
Ska du dra av en kostnad som inte bokförts och som inte ryms inom någon av dessa särskilda rutor gör du detta i ruta R22. Detta gäller också om du har en bokförd intäkt som inte ska beskattas. Titta även i R14 och R16 avseende exempel på skattemässiga kostnadsposter. Har du upprättat ett förenklat årsbokslut bör du ha bokfört de flesta utgifter som du får avdrag för vid beskattningen. I ruta R22 gör du övriga skattemässiga justeringar av kostnader som är hänförliga till din andel av verksamheten/verksamheterna. Exempel på skattemässiga avdrag är resor till och från arbetet samt ökade levnadskostnader.
Övriga skattemässiga justeringar, intäkter min andel, ruta R23
Ska du ta upp (återföra) en bokförd kostnad som inte får dras av och som inte ryms inom någon av dessa särskilda rutor gör du detta i ruta R23. Detsamma gäller om du har en intäkt som inte bokförts men som ska beskattas. Titta även i rutorna R13 och R15 avseende exempel på skattemässiga intäktsposter. Har du upprättat förenklat årsbokslut bör du ha bokfört de flesta poster som du ska beskattas för. Den som inte upprättar förenklat årsbokslut bokför också de flesta inkomsterna. Har du glömt att bokföra en intäkt som du ska beskattas för kan du ta upp den i ruta R23. I dessa fall måste du vara observant på att inkomsten inte ska bli dubbelt beskattad. I ruta R23 gör du övriga skattemässiga justeringar av intäkter som är hänförliga till din andel av verksamheten/verksamheterna. Exempel på skattemässiga intäkter är bilförmån och bostadsförmån.
Outnyttjat underskott från föregående beskattningsår, ruta R24
Här ska du redovisa outnyttjat underskott från föregående beskattningsår. Beloppet hämtar du i regel från ruta R48 i föregående års bilaga NE. Undantag gäller om det skett en omprövning av deklarationen. I sådant fall ska du ha fått ett omprövningsbeslut om detta. Med outnyttjat underskott avses underskott i näringsverksamheten som du inte har utnyttjat som allmänt avdrag vid nystartad verksamhet eller konstnärlig verksamhet. Underskottet får inte heller ha utnyttjats i inkomstslaget kapital, exempelvis vid försäljning av näringsfastighet. Om du lämnade bilaga NE förra året och då redovisade ett underskott i ruta R48, har Skatteverket förifyllt detta belopp i ruta R24.
Skogsavdrag och substansminskningsavdrag, ruta R25
I ruta R25 redovisar du begärt skogs- eller substansminskningsavdrag. Beloppet förs automatiskt över till kod R25 när du har fyllt i och sparat uppgifterna i bilaga N8 för Skogs- och Substansminskningsavdrag.
Bilaga N8 kan du välja att lägga till från avsnittet Översikt i denna bilaga.
Om du har avverkat skog eller gjort utvinning av naturtillgångar, kan du få ett skattemässigt avdrag beräknat i förhållande till avverkningen (skogsavdrag) eller utvinningen (substansminskningsavdrag). Skogs- och substansminskningsavdrag behandlas vid beskattningen som värdeminskningsavdrag och ska därför återföras när fastigheten säljs med kapitalvinst. När det gäller substansminskningsavdrag kan detta medges som inträffad eller framtida substansminskning. Du bokför inte skogsavdrag och inträffad substansminskning men begär avdraget i ruta R25, via bilaga N8.
För att få avdrag för framtida substansminskningsavdrag krävs däremot att du gör avdrag i räkenskaperna (bokföringen). Du ska därför inte göra någon justering i ruta R25 för framtida substansminskningsavdrag.
Återföring av värdeminskningsavdrag m.m. vid avyttring av näringsfastighet och avskattning, ruta R26
I ruta R26 ska du redovisa och lägga till tidigare medgivna värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras till beskattning när du sålt en näringsfastighet. Här redovisar du också värdeminskningsavdrag som ska återföras på grund av att fastigheten under din tid som ägare ändrat karaktär från näringsfastighet till privatbostadsfastighet. Det kallas för avskattning och kan till exempel vara fallet om du bedrivit näringsverksamhet i övervägande del av fastigheten och nu bara använder en liten del. Avdrag som du ska ta upp som inkomst vid avyttring av näringsfastighet och avskattning är medgivna avdrag för värdeminskning på byggnad eller markanläggning (inklusive direktavdrag), skogsavdrag samt avdrag för substansminskning. Återförda skogs- och substansminskningsavdrag som du redovisat i bilaga N8 överförs automatiskt till ruta R26.
Utöver värdeminskningsavdrag m.m. ska du som inkomst ta upp kostnader för förbättrande reparationer och underhåll av byggnader och markanläggningar som du dragit av under beskattningsåret och de fem närmast föregående beskattningsåren.
Skogs- och skogskontoavdrag samt upphovsmannakonto, ruta R27–R28
Har du intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) kan du skjuta beskattningen på framtiden genom att sätta in pengar på ett särskilt konto, ett så kallat skogskonto eller skogsskadekonto. Genom att sätta in pengar på ett sådant konto medges avdrag vid beskattningen med insatt belopp. Hur mycket du får dra av är dock begränsat till ett visst belopp som beräknas utifrån skogsintäkten.
För att avdrag ska medges behöver du inte sätta in beloppet på kontot under beskattningsåret. Insättningen kan ske senast den dag deklarationen ska lämnas in. Kreditinstitutet ska lämna uppgift på insatt belopp, du behöver därför inte lämna bankbesked om insättningen till Skatteverket.
Det beskattningsår du tar ut pengarna, eller efter en viss tid när kreditinstitutet ska betala tillbaka pengarna, ska beloppet tas upp till beskattning. Definitiv källskatt betalas för ränta som tillgodoräknas kontot under innehavstiden. Tillgodoräknad ränta (ränta som inte tagits ut) ska därför inte löpande tas upp som intäkt i deklarationen. Du ska i stället ta upp hela det uttagna beloppet till beskattning, det vill säga även den del av räntan som kvarstår efter att du har betalat definitiv källskatt. Kreditinstitutet ska lämna uppgift på uttaget belopp.
Insättning och uttag av skogskonto kan redovisas som kostnad respektive intäkt i bokföringen. I dessa fall ska du inte göra någon justering i ruta R27 eller R28. Har du däremot inte bokfört insättningen och uttaget i resultaträkningen ska det bokförda resultatet justeras i rutorna R27–R28.
I ruta R27 tar du upp uttaget belopp. I ruta R28 drar du av inbetalt belopp, eller det belopp som kommer att betalas in, som får dras av. Detta gäller även insättning och uttag på upphovsmannakonto,
Uttag från skogs-, skogsskade- eller upphovsmannakonto, ruta R27
Om du inte har bokfört ett uttag från skogs-, skogsskade- eller upphovsmannakonto som intäkt i räkenskaperna, ska du göra en skattemässig justering i ruta R27. Har du bokfört uttaget som intäkt kan du i regel välja att inte göra någon skattemässig justering. Om det uttagna beloppet avviker från den bokförda intäkten måste du justera resultatet. Du tar då upp intäkten som en justerad avdragspost i ruta R14 och redovisar uttaget i ruta R27. Du kan välja att redovisa på detta sätt även om den redovisade intäkten överensstämmer med uttaget. På så sätt visar du tydligt att uttaget har tagits upp till beskattning och med rätt belopp.
Om Skatteverket har fått uppgift på att du gjort uttag från nämnda konton, har detta belopp förifyllts i ruta R27. Närmare information om eventuell ändrad uppgift hittar du på Startsidan under ”Övriga förtryckta uppgifter”.
Inbetalning till skogs-, skogsskade- eller upphovsmannakonto, ruta R28
Om du har gjort en insättning på skogs-, skogsskade- eller upphovsmannakonto men inte bokfört denna som kostnad, kan du göra en skattemässig justering i ruta R26. Inbetalningar av detta slag medför uppskov med beskattningen av vissa intäkter. Om du gjort insättning har Skatteverket fått uppgift om detta och beloppet är ifyllt här. Det finns även uppgift om detta på Startsidan under ”Övriga förtryckta uppgifter”.
Här beräknas uppgifterna i rutorna R12–R28. Beloppet är endast till för att kontrollera att avdrag för positiv räntefördelning i ruta R30 inte är för stort.
Positiv och negativ räntefördelning, rutorna R30 och R31
För att skattereglerna ska vara likvärdiga oberoende av vald verksamhetsform har bland annat möjligheten till positiv räntefördelning införts. Den kan ge dig lägre skatt genom att en del av vinsten flyttas från beskattning i den enskilda näringsverksamheten till beskattning i inkomstslaget kapital. Du får göra avdrag i näringsverksamheten för en schablonmässigt beräknad ränta, som beskattningsåret 2023 uppgår till 7,94 %.
Räntan beräknas på ett underlag som i princip utgörs av det egna kapitalet i verksamheten vid beskattningsårets ingång. Den avdragna räntan ska du ta upp som en ränteintäkt i inkomstslaget kapital och samtidigt får du göra avdrag för motsvarande belopp i näringsverksamheten. Positiv räntefördelning får göras om det, efter vissa justeringar, finns ett positivt kapital på mer än 50 000 kronor i verksamheten. Du får själv avgöra om du vill tillämpa reglerna om positiv räntefördelning.
Om du har ett kapitalunderskott i verksamheten gäller ett omvänt förhållande och det ses som att du har lånat kapital från näringsverksamheten. Du ska därför ta upp en schablonmässigt beräknad ränteinkomst i näringsverksamheten. Detta kallas negativ räntefördelning och är tvingande.
Räntesatsen är 2,94 % för beskattningsåret 2023. Du får göra avdrag för beloppet under inkomst av kapital samtidigt som du beskattas för motsvarande belopp i näringsverksamheten. Negativ räntefördelning ska du göra om det, efter vissa justeringar, finns en nettoskuld på mer än 50 000 kronor i näringsverksamheten.
När du lämnar bilaga NE via denna e-tjänst kan du få hjälp med att beräkna din räntefördelning på en hjälpbilaga. Beloppet förs i sådant fall automatiskt över till ruta R30 eller R31 och även till punkt 11.1 eller 11.2 i Inkomstdeklaration 1. Uppgifterna i jjälpbilagan skickas inte in till Skatteverket när du lämnar in deklarationen. Vill du titta på den igen eller skriva ut beräkningen, kan du logga in och göra det till vi stänger e-tjänsten i december. Kom ihåg att spara eller skriva ut hjälpbilagan om du vill ha kvar uppgifterna.
Återföring av periodiseringsfond, ruta R32
I ruta R32 återför du tidigare gjorda avsättningar till periodiseringsfond till beskattning. En periodiseringsfond ska i sin helhet vara återförd senast under det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes. Du bestämmer själv under sexårsperioden när och med vilka delbelopp du vill att återföringen ska göras.
Om du har gjort en avsättning beskattningsår 2018 (i deklarationen 2019) och inte återfört hela fonden, har Skatteverket förifyllt det återstående beloppet i ruta R32. Om du är delägare i ett eller flera handelsbolag kan du behöva justera beloppet. Har du slutat driva näringsverksamhet måste i regel alla tidigare års avsättningar återföras. Om du under avsnittet ”Allmänna uppgifter” har angett att verksamheten har upphört under inkomståret har Skatteverket förifyllt ett belopp som motsvarar samtliga återstående periodiseringsfonder i ruta R32. Om du är delägare i ett eller flera handelsbolag kan du behöva justera beloppet.
Om du vill föra över din enskilda näringsverksamhet till ett aktiebolag som du är eller blir delägare i, får periodiseringsfonderna under vissa förutsättningar tas över av aktiebolaget. Det krävs då bland annat att hela verksamheten tas över av aktiebolaget, att du skjuter till belopp motsvarande fonderna och att bolaget gör en avsättning i räkenskaperna för fonderna. En återstående fond från beskattningsår 2018 (i deklarationen 2019) måste dock alltid återföras till beskattning i årets deklaration.
Du behöver själv spara underlaget för dina fonder. Om du inte kan hitta underlaget finns information om tidigare gjorda avsättningar till periodiseringsfond under ”Övriga förtryckta uppgifter” på Startsidan.
Överskott/ Underskott före avsättning till periodiseringsfond, ruta R33
Här beräknas belopp i rutorna R12–R32 automatiskt. Beloppet ligger till grund för att beräkna högsta avdrag för periodiseringsfond som du får göra i år.
Finns det någon mening att utnyttja reglerna om periodiseringsfond om avdraget ändå ska återföras?
Om dina inkomster varierar mycket mellan olika år kan du utnyttja reglerna för att få en jämnare inkomstfördelning. Sådan inkomstfördelning är särskilt påtaglig för den som har ett stort överskott och räknar med ett underskott ett senare år. Genom att skjuta beskattningen på framtiden kan företaget uppnå en likviditetsstärkande effekt. För att denna ska få någon praktisk betydelse krävs dock normalt relativt stora överskott. Du bör därför noga överväga om du ska göra avsättning till periodiseringsfond.
Avsättning till periodiseringsfond, ruta R34
Reglerna om periodiseringsfonder betyder att du till en del kan skjuta upp beskattningen av inkomsten i näringsverksamheten till ett senare år. Du kan alltså få en viss skattekredit. Periodiseringsfond kan du också använda till att jämna ut resultatet mellan olika år och på så sätt få en jämnare beskattning.
I ruta R34 gör du avdrag för avsättning till periodiseringsfond med högst 30 procent av näringsverksamhetens överskott i ruta R33. Med överskott avses i detta sammanhang resultatet i verksamheten före avsättningen.
När du lämnar bilaga NE via denna e-tjänst kan du få hjälp med att beräkna maximalt avdrag för avsättning till periodiseringsfond genom att klicka i rutan ”Beräkna och utnyttja maximal avsättning till periodiseringsfond”.
Gör du ett avdrag i år ska du återföra detta avdrag senast i deklarationen år 2030. Du får återföra det tidigare om du vill, till exempel för att utnyttja inkomsten mot ett underskott. Du måste återföra samtliga periodiseringsfonder om
Överskott/ Underskott före ökning av expansionsfond, ruta R35
För att jämställa den enskilda näringsverksamheten med ett aktiebolag och möjliggöra investeringar med en skatt på 22 procent på överskottet finns det regler om expansionsfond. Här beräknas resultat före ökning av expansionsfond, belopp i rutorna R12-R34. Beloppet är endast till för att kontrollera att avdrag för ökning av expansionsfond i ruta R36 inte är för stort.
Ökning eller minskning av expansionsfond, rutorna R36 och R37
Avsättning till expansionsfond är tillsammans med räntefördelning ett sätt att göra skattereglerna mellan enskild näringsverksamhet och små aktiebolag likvärdiga. Reglerna ger dig med enskild näringsverksamhet samma möjlighet som ägare till aktiebolag att utöka verksamheten med medel som bara beskattats med bolagsskatt, det vill säga 22 procent. Resten av inkomstskatten och egenavgifter betalar du när expansionsfonden återförs.
För att du ska få sätta av till expansionsfond krävs att det finns ett tillräckligt stort positivt kapital i verksamheten efter vissa justeringar. Reglerna innebär att du får dra av det belopp som du sätter av och att du i stället betalar en särskild expansionsfondsskatt om 22 procent på avsatt belopp. Beräkningen av underlaget görs med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång.
När du tar upp en minskning av expansionsfond som inkomst i din näringsverksamhet, ska du tillgodoräknas den expansionsfondsskatt som du tidigare har betalat på beloppet.
När du lämnar bilaga NE via denna e-tjänst kan du få hjälp med att beräkna ditt kapitalunderlag och förändringen av expansionsfond på hjälpbilagan för expansionsfond. Minskning eller ökning av expansionsfond överförs i sådant fall automatiskt till ruta R36 eller R37 och även till punkt 12.1 eller 12.2 i Inkomstdeklaration 1.
Du måste även fylla i kapitalunderlaget (punkt 11) under "Övriga uppgifter" i avsnittet "Allmänna uppgifter".
Uppgifterna i hjälpbilagan skickas inte in till Skatteverket när du lämnar in deklarationen. Vill du titta på den igen eller skriva ut beräkningen, kan du logga in och göra det till vi stänger e-tjänsten i december. Kom ihåg att skriva ut hjälpbilagan om du vill spara uppgifterna!
Egna pensionspremier eller inbetalning på pensionssparkonto i näringsverksamheten, ruta R38
Om du bedriver aktiv näringsverksamhet får du i ruta R38, inom vissa beloppsgränser, göra avdrag för egna pensionsförsäkringar och för inbetalning på eget pensionssparkonto. Beloppet förs automatiskt till punkt 10.6 i Inkomstdeklaration 1, och ligger till grund för särskild löneskatt på egna pensionskostnader.
Pensionssparavdrag får du bara göra för:
Det högsta pensionssparavdrag du får göra baserar sig på dina avdragsgrundande inkomster. Vid beräkningen av dina avdragsgrundande inkomster kan du välja att utgå från de inkomster du hade under 2023 eller från de inkomster du hade år 2022. Både generella och specifika beloppsbegränsningar gäller vid beräkningen. Det totala avdraget får inte vara högre än summan av dina avdragsgrundande inkomster, det vill säga
Har du endast inkomst av aktiv näringsverksamhet får du göra avdrag med högst 35 procent av inkomsten. Avdraget får dock högst uppgå till tio prisbasbelopp, det vill säga 525 000 kr. Med inkomst menas här inkomsten av näringsverksamheten före avdrag vid rutorna R38, R39 och R43. Beräkningen ska du göra utifrån antingen årets eller föregående års inkomster. Utgifter för egna pensionssparavdrag ska bokföras mot eget kapital, som kapitaluttag. Avdrag medges därför genom att du i ruta R38 gör avdrag för det belopp som får dras av i näringsverksamheten.
De avdrag som grundar sig på inkomst av näringsverksamhet enligt punkt 1 ska dras av i näringsverksamheten. Avdrag som grundar sig på inkomst av tjänst enligt punkt 2 ska däremot dras av som allmänt avdrag direkt i Inkomstdeklaration 1, under förutsättning att du saknar pensionsrätt i anställning, det vill säga bara har rätt till allmän pension enligt lag, kan få avdrag för pensionssparande och får göra avdrag med 35 procent av anställningsinkomsten. Avdraget kan uppgå till högst 525 000 kronor inkomståret 2023.
Om du ska göra pensionssparavdrag i båda inkomstslagen får du fördela avdraget fritt mellan dem.
Om du har markerat din verksamhet som passiv under avsnittet "Allmänna uppgifter" kan du inte fylla i något belopp i ruta R38. Du kan bara göra avdrag i näringsverksamhet som bedrivs aktivt.
Pensionsförsäkringspremier förifylls i Inkomstdeklaration 1 i punkt 4.1 för allmänt avdrag.
Särskild löneskatt på pensionssparavdrag, ruta R39
Gör du avdrag för pensionskostnader i näringsverksamheten måste du betala särskild löneskatt med 24,26 procent på avdraget belopp, vilket är beloppet som dragits av i ruta R38. I ruta R39 gör du avdrag för den beräknade särskilda löneskatten.
Det är ovanligt men det förekommer att uppdragsgivaren betalar avgifterna, det vill säga arbetsgivaravgifter, för ersättningen. I dessa fall ska särskild löneskatt på pensionskostnader inte betalas till den del pensionssparavdraget avser denna ersättning. Avdrag för pensionskostnader ska i första hand minska den del av inkomsten som är underlag för egenavgifterna. För resterande del av avdraget ska särskild löneskatt på pensionskostnader inte betalas.
När du lämnar bilaga NE via denna e-tjänst kan du få hjälp med att beräkna avdraget för särskild löneskatt på egna pensionskostnader genom att klicka i rutan ”Beräkna avdrag för särskild löneskatt på pensionssparavdrag i R38”. Underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader överförs automatiskt till punkt 10.6 i Inkomstdeklaration 1.
Avstämning av egenavgifter, rutorna R40 och R41
När du bedriver näringsverksamhet måste du själv betala dina socialavgifter i form av egenavgifter. Du ska inte betala egenavgifter om avgiftsunderlaget, det vill säga överskottet i näringsverksamheten, understiger 1 000 kr. Skattemässigt räknas egenavgifterna som en kostnad i din verksamhet men innan skatteberäkningen är klar vet du ju inte exakt hur stora dina egenavgifter blir för beskattningsåret. Du får därför göra ett schablonavdrag för beräknade egenavgifter. I vissa fall ska du betala särskild löneskatt på förvärvsinkomster i stället för egenavgifter.
Det avdrag du gör ett år måste du nästföljande år stämma av mot de slutliga egenavgifterna eller den särskilda löneskatten. Avstämningen mot de egenavgifter eller den särskilda löneskatt som du verkligen fick betala föregående år gör du i rutorna R40 och R41.
I ruta R40 tar du som inkomst upp det avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt som du gjorde i förra årets deklaration i ruta R43. Om du lämnade bilaga NE förra året är beloppet förifyllt i ruta R40.
I ruta R41 fyller du i de egenavgifter eller den särskilda löneskatt som du blivit påförd enligt slutskattebeskedet 2023. Observera att eventuell löneskatt på pensionskostnader inte ska medräknas.
Beloppet är förifyllt i ruta R41 om du lämnade bilaga NE förra året och inte är delägare i handelsbolag eller har inkomst av tjänst där du själv ska betala egenavgifter. Är du delägare i handelsbolag eller har inkomst av tjänst där du själv ska betala egenavgifter, måste du fördela de slutligt påförda egenavgifterna mellan bilaga NE, bilaga N3A och punkt 1.6 i Inkomstdeklaration 1. De slutligt påförda egenavgifterna som du ska fördela hittar du på sidan ”Övriga förtryckta uppgifter” via menyvalet ”Start”.
Överskott/ Underskott före avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt, ruta R42
Här beräknas resultat (överskott eller underskott) före avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt, belopp i rutorna R31–R46.
Årets beräknade avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt, ruta R43
I ruta R43 får du göra ett schablonmässigt beräknat avdrag för de avgifter som du kan beräknas betala för beskattningsåret. Hur stor avgiften sedan blir beror bland annat på om du har aktiv eller passiv näringsverksamhet, eller på din ålder. Om du klickar i rutan ”Beräkna och utnyttja maximalt avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt” får du hjälp med att fylla i beloppet.
Om du bedriver aktiv näringsverksamhet ska du, med vissa undantag beroende på vilket år du är född, betala egenavgifter med 28,97 procent på överskottet. För de egenavgifter som du ska betala får du göra ett schablonavdrag med högst 25 procent av det resultat som näringsverksamheten visar före ruta R43.
I vissa fall, till exempel om du bedriver passiv näringsverksamhet, ska du alltid betala särskild löneskatt på förvärvsinkomster med 24,26 procent i stället för egenavgifter. Du får då göra ett schablonavdrag med högst 20 procent av det resultat som näringsverksamheten visar före ruta R43. För den som bedriver passiv näringsverksamhet gäller alltså inga särskilda regler beroende på ålder.
Bedriver du aktiv näringsverksamhet gör du följande schablonavdrag för inkomstår 2023:
Om du bedriver passiv näringsverksamhet gör du, oavsett ålder, ett schablonavdrag för särskild löneskatt med 20 procent.
Ett dödsbo efter en person som dött under 2023 eller tidigare ska göra ett schablonavdrag med högst 20 procent oavsett födelseår.
Om du bedriver aktiv näringsverksamhet ska du, beroende på när du är född, betala avgifter enligt följande:
Är du född 1957 eller senare betalar du full egenavgift, det vill säga 28,97 procent. Då gör du ett schablonavdrag på dina inkomster för egenavgifter med 25 procent.
Är du äldre betalar du en lägre egenavgift och gör därför ett mindre schablonavdrag. Andra anledningar till att du ska betala lägre egenavgifter kan vara att du har hel sjuk- eller aktivitetsersättning.
1938-1956
Du som är född mellan 1938 och 1956 betalar bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. Du gör ett schablonavdrag på 10 procent.
1937 eller tidigare
Du som är född 1937 eller tidigare betalar inga egenavgifter eller liknande. Du får därför heller inte göra något schablonavdrag.
Du betalar bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent om du är född 1957 eller senare och har haft hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning under någon del av året. Du gör ett schablonavdrag med 10 procent.
Du som är född 1957 eller senare och har tagit ut hel ålderspension och hel premiepension från det allmänna pensionssystemet under hela inkomståret betalar bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. Du gör ett schablonavdrag på 10 procent.
Om du bedriver passiv näringsverksamhet betalar du inga egenavgifter. I stället betalar du 24,26 procent av underlaget i särskild löneskatt. Då gör du ett schablonavdrag för särskild löneskatt med 20 procent.
Dödsbo efter en person, oavsett födelseår, som dött under 2023 eller tidigare betalar särskild löneskatt med 24,26 procent istället för egenavgifter och allmän löneavgift på inkomst av aktiv näringsverksamhet. Dödsboet gör ett schablonavdrag för särskild löneskatt på 20 procent
Årets beräknade avdrag när uppdragsgivaren har betalat arbetsgivaravgifter
Om det finns inkomster i verksamheten som uppdragsgivaren har betalat arbetsgivaravgifter för ska underlaget för egenavgifter beräknas på särskilt sätt. Underlaget för egenavgifter ska reduceras med ett så kallat avgiftsfritt underlag.
Det avgiftsfria underlaget är skillnaden mellan de intäkter som uppdragsgivaren betalat arbetsgivaravgifter och kostnader som hör till intäkterna. I allmänhet är det omöjligt att direkt koppla verksamhetens kostnader till de olika intäkterna. I regel proportioneras därför kostnaderna i förhållande till intäkter som uppdragstagaren har betalat arbetsgivaravgifter för och de intäkter som näringsidkaren ska betala egenavgifter för.
För att Skatteverket ska kunna beräkna dina avgifter måste vissa uppgifter redovisas i inkomstdeklarationen. I punkt 10.5 (bruttoinkomst) redovisar du den del av inkomsten som uppdragsgivaren betalat avgifterna för. De kostnader som hör till denna inkomst redovisar du i punkt 10.5 (kostnader). Detta kan du göra via menyvalet ”Ändra”.
Sjukpenning hänförlig till näringsverksamheten, ruta R44
Sjukpenning ska inte bokföras som intäkt i företaget. I ruta R44 redovisar du den sjukpenning som du fått från Försäkringskassan, om den grundar sig på inkomst av näringsverksamhet (annat förvärvsarbete). Sjukpenning som avser anställning ska inte redovisas här utan är redan förtryckt i avsnitt Inkomst – tjänst i Inkomstdeklaration 1. Sjukpenning (mottaget belopp) enligt uppgift är förifyllt om du inte är delägare i handelsbolag eller har inkomst av tjänst där du själv ska betala egenavgifter.
Är du delägare i handelsbolag eller ska betala egenavgifter på inkomst av tjänst måste du fördela sjukpenningen mellan bilaga NE, bilaga N3A och punkt 1.6 i Inkomstdeklaration 1. Den totala sjukpenning som utbetalats till dig hittar du på sidan ”Övriga förtryckta uppgifter” via menyvalet ”Start”.
Allmänt avdrag vid konstnärlig eller nystartad näringsverksamhet, ruta R45
Du får dra av underskott för en nystartad aktiv näringsverksamhet som allmänt avdrag, det vill säga från inkomst av annan näringsverksamhet och från inkomst av tjänst. För inkomstår 2023 ska verksamheten ha påbörjats år 2019 eller senare. Avdraget begärs i Inkomstdeklaration 1 i punkt 14.1. Du kan inte dra av underskott för nystartad näringsverksamhet om den är passiv.
Aktiv och passiv näringsverksamhet
Du får göra avdrag de första fem åren och med högst 100 000 kr per år, oavsett om underskottet kommer från det här året eller om det är ett inrullat underskott från tidigare år. Det saknar också betydelse om föregående års underskott översteg 100 000 kr.
För att få dra av underskottet måste hela näringsverksamheten vara nystartad. Det innebär att om du redan bedriver en näringsverksamhet och påbörjar en ny verksamhet kommer de att ingå i samma näringsverksamhet. Den kan därför inte anses nystartad. Du får inte heller göra avdrag om du någon gång under de fem beskattningsår närmast innan du startade verksamheten, direkt eller indirekt, har bedrivit liknande verksamhet.
Om du har fått en näringsverksamhet från en närstående i arv, gåva eller vid bodelning, får du bara göra avdrag om den närstående hade fått avdrag om denna fortsatt med verksamheten.
Som närstående räknas
Om du har köpt näringsverksamheten från förälder eller far- eller morförälder, får du göra avdrag i fem år förutom i följande situationer:
Exempel: Underskott i nystartad verksamhet
År 1 har Samira ett underskott på 130 000 kronor och drar av 100 000 kronor som allmänt avdrag. 30 000 kronor rullas vidare till nästa år.
År 2 har hon ett underskott på 60 000 kronor. Hon får lägga till 30 000 kronor från år 1 och hon väljer att dra av 90 000 kronor som allmänt avdrag.
År 3 har Samira ett underskott på 20 000 kronor. Hon väljer att inte göra något avdrag för underskottet utan rullar hela beloppet vidare till nästa år.
År 4 har hon ett underskott på 30 000 kronor. Hon får lägga till 20 000 kronor från år 3. Hon väljer att dra av 50 000 kronor som allmänt avdrag.
År 5 har hon ett underskott på 110 000 kronor. Samira utnyttjar maximalt belopp och drar av 100 000 kronor som allmänt avdrag. Kvar har hon då ett underskott på 10 000 kronor. Dessa 10 000 kronor kan hon inte dra av nästa år eftersom hon bara får göra avdrag de fem första åren. Beloppet kan utnyttjas mot framtida överskott i näringsverksamheten.
Underskott som utnyttjas i kapital vid avyttring av näringsfastighet m.m., ruta R46
Du som har underskott i en näringsverksamhet där näringsfastighet ingår, ska dra av detta underskott i sin helhet från kapitalvinst på fastigheten i inkomstslaget kapital om fastigheten sålts under året. Detta gäller också vid delförsäljning av fastigheten. Det har ingen betydelse om underskottet hänför sig till fastigheten eller till andra delar av näringsverksamheten. Avdraget får inte överstiga kapitalvinsten. Överskjutande del av underskottet tas med till nästa år. Samma regler gäller för underskott i näringsverksamhet med en näringsbostadsrätt. Underskottet dras i första hand av från kapitalvinst på näringsfastighet och i andra hand från kapitalvinst på näringsbostadsrätt. Dessa regler är tvingande.
Avdraget gör du i den bilaga där du redovisar försäljningen av fastigheten eller bostadsrätten, bilaga K7 – Försäljning – Näringsfastighet (SKV 2107) respektive K8 – Försäljning – Näringsbostadsrätt (SKV 2108).
Överskott eller underskott i näringsverksamheten, rutorna R47 och R48
Överskott av aktiv näringsverksamhet i ruta R47 överförs automatiskt till punkt 10.1 i Inkomstdeklaration 1. Om du under avsnittet ”Allmänna uppgifter” har markerat att verksamheten bedrivs passivt, överförs beloppet istället till punkt 10.3.
Ett kvarvarande underskott som du redovisar i ruta R48, överförs automatiskt till punkt 10.2 i Inkomstdeklaration 1 om verksamheten bedrivs aktivt och till punkt 10.4 om verksamheten bedrivs passivt.
För ytterligare information om beräkning av det skattemässiga resultatet, se Länkar till broschyrer och information på Skatteverkets webbplats.
Hjälp för Inkomstdeklarationen 2024